En vanlig skoldag

Äntligen läggdags efter ännu en lång dag. Idag har vi haft föreläsning av en obstetriker/gynekolog från Khon Kaens Universitetssjukhus och sedan sökt vetenskapliga artiklar och förberett en presentation om naturlig förlossning och icke-farmakologisk smärtlindring. Vi ska även lämna in ett kortare paper om transkulturella skillnader i uppfattning av förlossningssmärta i veckan, men det har vi inte hunnit ägna så mycket tanke än.

Bussen hem från skolan, powernap och därefter aerobics i parken. Liten thaikille på podium skrikandes nyng, soong, saam, sii (ett, två, tre, fyra), lite svårbegripliga aerobicstermer samt uppmuntrande (?) tjut. Takten är alldeles för snabb och musiken är en kavalkad av thailändsk och internationell musik från de senaste decennierna. Härligt är det i alla fall! På vägen hem köpte vi pad thai för förmodligen tionde gången sedan vi kom hit, och sedan dess har vi pluggat, wordfeudat, okynnesätit choklad, fuldansat och slappat i varierande mängd.

Hjälp med översättning av menyn

Hem med kombinerad lunchservering

Kao pak kai - stekt ris med ägg

Vår kursansvariga har infört fiika

Glad kokerska

Våra kursare. Jobbar fortfarande på att lära oss namnen... Och ja, de är äldre än 16.

Frukost

Här kommer ett litet inlägg innan det är dags för föreläsning. Vi har nu kommit in i en mycket bra frukostrutin bestående av mangojuice, vaniljyoghurt, formfranska (med lite lite fibrer) och färdigskivad cheddar. Frukosten äts på sängkanten i plastservisen. En mycket bra start på dagen.

Field study

Under vår första vecka på Mahasarakham Nursing College var vi två dagar på field study på Mahasarakham Hospital och Nontae Tumbon Health Promoting Hospital (en slags vårdcentral) och på hembesök hos en nyförlöst kvinna och hennes barn. Här kommer en lite sammanfattning av vad vi såg där, vilket såklart kan skilja sig från anda sjukhus i Thailand.

På förlossningen ligger man 8 kvinnor i ett rum under öppningsskedet och när det är dags att börja krysta åker man in på förlossningsrummet där det finns 3 st förlossningssängar med draperi mellan. Barnmorskorna förlöser, men om man betalar extra kan man garanteras att bli förlöst av en doktor. Som smärtlindring använder man sig av massage, andning och Petidin. Inga anhöriga är med under förlossningen. Kejsarsnittsfrekvensen är 35 % och det finns både privata och statliga sjukhus. Under graviditeten går man på 5 besök hos barnmorska/läkare och gör 1 ultraljud i vecka 20. Man erbjuder föräldrautbildning och extra stöd till tonårsgravida, vilket inte är jätte ovanligt (22%) eftersom det är olagligt med abort.

På BB finns det 30 sängar i ett stort rum med barnmorskeexpedition inne på rummet. Man lägger stort fokus på amningsundervisning och stöd. Redan på inskrivningen i tidig graviditet började man undersöka bröstvårtorna för att se om det skulle behövas några insatser inför amningen. Thailands prinsessa har också dragit igång en amningskampanj som bidragit till att höja amningsstatistiken, vi får väl se om vår kronprinsessa gör samma sak i Sverige?
Sjukhuset har en välfungerande amningsmottagning som vi fick besöka, och där fick vi titta på en mängd roliga amningstillbehör, så som ört-Bh och amningsskjorta med två luckor som man kunde ta ut brösten igenom när man skulle amma. Funderar nu på om man skulle sy upp några sådana i något flashigt tyg och sälja på KK i Malmö, vad tror ni?

När man har sedan har gått hem från BB efter några dagar, får man hembesök efter 1 vecka och efter 4-8 veckor för livmoder och amningskontroll och längd och vikt av barnet. Det var fantastiskt att få komma hem till en thailändsk familj på landsbygden och se hur de bodde och hur de gjorde sina undersökningar.

Efter de här dagarna har vi haft många bra diskussioner med våra lärare och kursare på skolan om likheter och olikheter, för och nackdelar. Väldigt spännande.

Thaimassage under förlossningen

Förlossningspersonal

Obligatoriskt gruppfoto på hembesöket

Finskorna är på när man ska göra hembesök

Patienterna visas hur man ska bada barnet

Barnmorskeexpeditionen på BB

Vagga

Stolt mormor på BB

Denna veckan har det varit festival i stan, så en liten runda där har vi också hunnit med. Och några islatte på vårt favoritcafé, och några Pad-Thai...

Middag på hål-i-bordet-restaurang. Typiskt för Issan (nordöstra Thailand).

Och dagens lunch blir...Pad thai! Den godaste jag någonsin ätit.

Pek-thai

Efter att ha haft en smärre kris när Blogger bara ville visa min profil på thai är jag nu äntligen på banan. Det är nu en och en halv vecka sedan vi kom till Mahasarakham och vi börjar bli hemmastadda här, faktum är att det känns som om vi har varit här en evighet egentligen. I skolan bombarderar de oss med vetenskapliga artiklar om barnmorskans yrkesroll, kulturell kompetens och gud vet vad, väldigt intressant men leder till en lite begränsad fritid.

Den fritid vi har används till att upptäcka nya matställen i princip. Vi har nu två caféer att välja mellan när vi vill dricka islatte till de vetenskapliga artiklarna och ett par hål-i-väggen-matställen där kokerskan (de är nästan alltid kvinnor) hjälpsamt låter oss titta i frysboxen för att peka ut vår mat eller åtminstone förstår vårt knepiga thailändska uttal. För thai är svårt. Språket verkar bestå av långa eller korta vokalljud där olika tonläge ger olika betydelse. Och konsonanterna kan låta olika beroende på vem som uttalar dem, i alla fall i mina otränade öron.

Hursomhelst försöker jag lära mig namnet på en ny maträtt varje dag för att kunna utvidga smakupplevelsen en aning, när alla rätter består av stekt eller kokt ris eller stekta eller kokta nudlar finns det ju en viss poäng med att åtminstone kunna variera tillbehören. Maten är god otroligt billig, med viss ansträngning gör man av med 50 kr/dag på mat.

Första uppdateringen

Nu är det lite drygt en vecka sedan vi landade i Thailand, och som vi utlovat så lägger vi nu upp en blogg. Vi är i Thailand för att genom Mälardalens högskola läsa kursen Reproduktiv och perinatal hälsa ur ett interkulturellt perspektiv. Vi kommer att vara här i 16 veckor och läsa och ha praktik i två olika städer i nordöstra Thailand, Mahasarakham och Khon Kaen.

Efter att ha träffats på flygplatsen och tagit tåget in till Bangkok började vi med två dagars semester. Vi hann med lite sightseeing på Grand Palace, drinkar på Banyan Tree, pedikyr, båttur och softande på hotellet. Det var en väldigt bra inledning på resan.

På söndagsmorgonen åkte vi vidare med buss till Mahasarakham, vårt nya hem. Bussen tog 7 timmar. Vi stannade på ett ställe på vägen för lunch, men det tog hela lunchpausen för oss att gå på toaletten (hålet i marken) och handla vatten så vi fick hålla till godo med nötter.

Väl framme i Mahasarakham på eftermiddagen var det lite svårt att förstå att det var här som vi skulle bo de närmsta två månaderna. Hela busstationen stirrade på oss som om de aldrig sett en västerlänning någonsin. Efter lite om och men hittade vi en tuk tuk förare som visste var vårt hotell låg och körde oss dit. Där träffade vi våra tio svenska barnmorskekursare och vår thailändska lärare Chiraporn.

På måndagen åkte vi på rundtur till Khon Kaen som är en lite större stad ungefär en timmes bilfärd från Mahasarakham, där vi ska bo och göra praktik senare i vår. Mahasarakham Nursing College ligger ganska nära sjukhuset, ungefär 15 min från vårt hotell. Det är ganska mycket trafik och dåliga trottoarer så lärarna vill inte att vi går till skolan, så det kommer en minibuss och hämtar oss varje morgon klockan 8:30 och lämnar oss efter skolan vid 16. Det verkar vara en stor händelse för invånarna här att tolv svenska barnmorskor är i stan och vi blir väldigt väl behandlade.
Vi har alla fått tilldelat oss en fadder på skolan som vi kan fråga om hjälp eller prata med, vilket är väldigt gulligt, men lite svårt när de inte kan så mycket engelska.

På kvällen hade skolan ordnat välkomstfest med buddistisk ceremoni, högtidliga tal, mat, thailändsk dans och fotografering i alla möjliga konstellationer. Vi kände oss verkligen välkomna och hedrade. Vi fick alla vita band knutna runt handleden som ska bringa tur och lycka. De bar vi i tre dagar och stoppade sedan under huvudkudden. Nu verkar städerskan ha städat undan dem.

Morgonen därpå var det dags för den officiella invigningsceremonin på skolan. Dress coden på skolan är långa mörka byxor eller kjol och blus som täcker axlarna och heltäckande skor. En man från hälsoministeriet var på skolan och höll tal och rektorn och flera andra högt uppsatta personer höll tal och sedan var det thailändsk dans igen och fotografering i olika grupperingar.


Nina &
Eva

Utsikt från poolen på vårt fina hotell i Bangkok

Rektorn och dansgruppen på välkomstfesten